Fick veta något mycket oväntat från en oväntad person. I fredes alltså, vi hängde lite hos calle nämligen. Det vanliga. Folköl, snack, music och det mindre vanliga - gymnastikövningar. Ja, jag måste bli vigare. Umgås ju för fan med danstjejer nuförtiden. Hur som hellst slutade kvällen med att jag stod och grät i en burrig röd tröja. Shit liksom, bäst för dig att du håller tyst om vad jag berättade där och då. Bäst för mig att jag håller tyst också, vad du inte berättade. För du var bara tyst, trots det talade det jävligt mycket. Jag är inte dum trots allt. Lite fulla var vi kanske, lite konstigt kändes det. Jag hatade dig förr, verkligen tyckte du var den mest idiotiska människan. Och du skulle slå mig, så ett par år senare står jag och gråter i din tröja. "Du är schysst towa" Tiderna förändras. Skönt. Och du är bra.
Normal finns inte, trots allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar