I det stora hela är det trots allt detajlerna som räknas

Jag bestämde mig för att ta den svåra vägen igår. Den långa vägen ner.
Till en holk, fylld med minnen. En kruka och inristade namn på dörren lämnade massa
minnen till mig.
Ett smultron fanns det, och jag minns vad jag sa då
Men det är ju smultronblommor, eller aa en blomma. Blomman är dålig på att blomma. Blir nog aldrig nånting
Men igår smakade smultronet precis som den natten
Sötma. Å vad jag minns,
Anledningen till att jag tog den svåra vägen var just sötma från den natten
och trots att det var en detalj så har det fastnat i mig
Men det är inte meningen att man alltid ska lösa pusslet. Så med den vetskapen gick jag hem.

Tror inte det blir sthlm trots allt. Vet inte om jag vågar.
Men det gör ingenting. För igår åt jag upp sötman från den natten,
och varje smultron på varje strå kommer påminna mig
om smaken.
Trots att det var då och nu är nu.

My weekend

Min helg har varit lite som en förfest.
Eller så.
Fre: Jobba tre h fast schemat var satt på fyra
Pojkar spelade jepordy på bussen
och jag pratade attblidrogad med kebab
Duscha
Källaren.
Källarchillet är lite som en förfest nu mera,
man väntar o väntar.
Tycker om att somna
och att en vän stryker mig över
ryggen. Jms låg bredvid och jag vaknade lite
de pratade 3.5
Sen åkte jag hem.
Lör: No plans. At the start. Sex and the city 4e säsongen
Långt samtal med barndomsvän
om sommaren och pojkar (dessa jävla pojkar)
om allting annat också.
Så åkte jag på impuls
Bio
Lena, Fredrik, Niclas.
Knas. Glorinånting basterdsnånting
Slutet var bra
filmen var bra
Its a BINGO
Se den

Sön: Kaffe, mycket kaffe.
Lite städning
Lång walk, just me and myself
Bokstavligt talat

Systrar

Tre och en halvtimme i telefon med min sara.
Pratade c4 och studenter
Pojkar och varför vi aldrig pratat om dem
Att vi gör det nu
Inte så mycket världsproblem
Men en del om möjligheter
Livet är vad man gör det till.

Skönt
Att inte kunna skylla skylla över det
på någon annan
Och att man blir starkare så
Systrar.
Jag älskar er,
att ni lever på riktigt

Koffein-kick no no

I need 50spänn
å sällskap,
för ikväll är det andra
bullar än vanligt.

Källaren är som en förfest
numera. Jag är som
ett troll med
satcberoende o röd
på nosen.

Koffein o luckyS.
Thats all i need.
Nästan alltså.

Bakad Pantoffel

Jag har ont i hela kroppen. Före gårdagens uppvärmning och fotbollsmatch mot bklassen visste jag inte att musklerna på sidan av magen faktiskt fanns på mig. Men nu vet jag.
Kändes bad att jag kom försent till ma work, hade totalt
missat att det var fredagen den 11, fast jag visste det hela tiden. Random.
Å trots att jag är ledig från jobbet idag kommer jag tydligen inte ifrån mitt jobb,
på peterssons meny står: Bakad potatis.

Å jag har inte hjärta att säga nej till min familj.

My plans for Sep-Oct-Nov-Dec

Jag är så dålig på att hålla käften.
...

Min moder ska ringa på en lägenhet i morgon. I tollarp, en etta 36 kvadrat. Med BALKONG. 2200:- / månaden.
Jag önskar att jag får, åååh vad jag önskar.
+
att jag vill dejta, mest bara för att jag inte har dejtat sådär flera gånger i rad innan.
Det vill jag.

Så har jag massa projekt i höst
Local Hero
Elevrådet
Släktforskning
Chatt-förhör
Uppsats
Jobbet
Biografi?
Läsa alla HarryPotter
Kolla klart satc
Våldgästa Becc
Hanna&
AgnesPagnes
Kb:a mig

Sen minns jag inte resten, kanske lika bra det.
Tänkte ju vara tyst om allt det här, för att kunna berätta efteråt om hur jävla flitig jag faktiskt kan vara. Men vafan... Jag kan inte hålla k.

pretttty PROUD

Lite huvudvärk,
skrattar dig upp i ansiktet,
visst är det sant att alla får igen
för
våra handlingar. Lite stolt över X
Mest stolt över mig själv
Städade mitt rum och rensade alla kläder.
Ni skulle vetat hur det såg ut.
Plus att jag sak gå med i elevrådet, förändra
min bubbla - c4. Det
behövs, tro det eller ej

Hög kunskapsnivå på "Moderna språk"

Jag har aldrig haft sådan tur att jag medvteet försover mig då spanskaläraren kommer försent, som i tisdags. Plus att idag var jag 32minuter sen och just precis när jag kom skickades den "tidssparande" närvarolistan. Aa precis, så tidssparande är den, att det tar honom 32 minuter att starta upp lektionen, ytterligare 12 minuter att börja med undervisningen och resten av de återstående 26 minutrarna innan någon hinner förstå vad han egentligen pratar om.

Ja, jag läser bannemig spanska. Por favor.

En blondin, två celler

Jag har en fråga.
Kan man bara gå vidare från ett långt förhållande bara sådär?
Jag syftar inte på "buhu, jag är fortfarande kär i mitt ex"
Utan i detta fallet menar jag mest den där vardagsrutin-självklara-bekräftelsen man faktiskt får. Det finns alltid någon som uppskattar dig och DU VET DET även om du inte säger det. Idag började idol, men jag vägrade kolla. Bara för att jag inte har någon som håller om mig och poppar popcorn åt mig. Jag kommer förmodligen inte kolla på idol förän jag har hittat ett offer ... eller jo kanske.

Men jag undrar mest bara om det faktiskt är så att människan är relativt iskall och bara går vidare, eller om alla känner den där saknaden. Eller den där saknaden känner nog alla, det brukar ju finnas ett "efter förhållande förhållande" eller liknande. Och det behöver ju inte betyda att man inte tycker om den nya? Ah, jag blir så förvirrad. Hela den här diskussionen jag har med mig själv går ut på att jag måste komma fram till om det är rätt att träffa någon bara för att träffa någon, eller om det faktiskt är jävligt orättvist mot allting.

Så just nu sitter ni egentligen och iaktar hur mina två blondin-hjärnceller motarbetar varandra däruppe. Mycket intressant.

Betala mig i pengar, vad jag betalt i ungdom

Av
Stolen.
Hög
Bråte.
Mentol, jävla påhitt?

Jag vill
Ha
En verklighet
värd
att värdera.
Till tusen hjärtan
och en limpa.

Perfect life, maybe out there?

Idag är en brytihopdag. En såndär dag som började inatt, med förlite sömn. Som ledde till slappejeans och tjocktröja. Som ledde till att den enda lektionen jag gick på användes till tid hos kuratorn. Så ringde jag mamma, och bröt ihop. Tre gånger på en timme. Grät, skratta och grätt och skratta. Kvart över tre ska jag ha möte med kuratorn igen (haha akut, minst tre möten om dagen, rekor höhö) Nej, det handlar om en anmälan. Som jag inte vet vad den egentligen går ut på. Mamma sa att den skulle få henne att flytta här ifrån. För mig ger den en lägenhet och lösning på många många problem.

Agnes är rädd för att gå hem ifall någon skulle bryta sig in, hon missade bussen och fick smygkopiera trettio A3 papper åt Joel. (Joel är en föredetta c4elev som är en typisk student, i hans fall betyder det att han vägrar betala 150 spänn för trettio a4papepr på bibblan. Så istället snyltar han på sin gamla skola. Och det är detta jag gillar med c4, alla kommer ständigt tillbaka!)

Det är en jobbig dag. Jag vill ha ett jävla studentrum och inte en mamma som är smått scitzo. Jag vill inte ha pojkvän någonstans, bara bekräftelsen som en partner medför. Jag vill ha pengar, men inte jobba för mycket, bra betyg utan att behöva ta tag i skolarbetet. Jag vill helt enkelt vara en överklasstjej som är ett smått geni, som har fotografiskt minne och det perfekta förhållandet (inte för nära, inte för långt ifrån) Skatta dig lycklig som lever så, om någon lever så. Inte i min lilla bubbla som består av k-stad med omnejd.

Studie

Jag har funderat lite nu. Över hur lågt man kan sjunka, om vad ordet lågt egentligen står för?
Om jag kan åka halvägs till tennisstaden och fika med en icke-fikare bara för å se om vi kommer å ha sex eller inte. För inse att jag aldrig kommer få känslor för den snubben. No way. Så nu är alltså frågan varför jag ens sitter och ägnar tid åt honom via chatt? Och nästa hur lågt jag har sjunkit bara genom freakynatten i båstad? Å hur långt jag är beredd att sjunka bara för å va lite ung och dum. Om jag ens sjunker alls. Kan ju kalla det "studie om klassskillnader, hur en arbetarklasstjej och en backslick snubbe kommer överens." - Jag kastade ju trots allt iväg hans favkeps.

Up side down

Hur lyckades jag med det här nu då.
Snubben jag berättade om, han från båstad som jag nakenbadade med och som hörde av sig en och en halv vecka efter den natten är exakt tvärtemot towas personlighet. Han är golfare(!!!!) och det enda han snackar om är hur mycket han har supit i sommar. Ungefär. En liten överklass-snubbe som dessutom förmodligen ser ner på de flesta.

Ja, att han tyckte hästen var sjuk i huvudet går väl ann, men att han tror jag är så blåst så jag inte fattar allt det här med evelyn. Halle da säger jag bara. Världen är för liten, människor är för tröga och dessutom är färdiga köttbullar enkla att bränna.

Ja, jag lyckades bränna färdiga köttbullar. Dessutom koka över makaronerna och tappa all gurka på golvet. Trots detta har jag klart för mig att jag går till soss imorgon för att fixa en egen lägenhet/studentrum. Frågan är vad för mat jag då ska leva på?

We still got hope

Såhär är det att vara maskrosbarn:

Din bror kommer hem vid tolv, hemskickad av Lena O /bästa lena o/ Går upp, ser dig omkring. Nej det finns ingen jävla mening med att städa. Allting handlar om väntan. Väntan på att hon ska komma hem, väntan på att det ska bli imorgon, väntan på att jävla fiskgratäng från coop ska bli klar. Väntan på att någon ska höra av sig.
Det ser ut som fan här dessutom. Ligger grejer överallt, luktar gammal äcklig frukt. Vad är det här för galenskap. Suckar djupt och känner hur tårarna förbereders sig bakom ögonen, halsen klumpar sig och du inser att du inte är lika mycket jävla värd som nån annan.

Maskrosbarn överlever allt. Rakt upp genom asfalt. Det handlar bara om en sak. We still got hope.

My future looks pretty good

Jag låter lite som en dum bimbo i min blogg. Skönt, då är den alltså utan krav på att vara intelligent?

Mina framtida planer (alltså innan de med den rike irländaren) ser ut såhär:
-Imorgon ska jag sova länge men städa upp på mitt rum
- Plugga litta
- I veckan ska jag prata med en fältare, fixa lägenhet/rum, whatever bara kommer härifrån.
- Ta tag i skolan in real. Datagrund/Estetisk verksamhet/ Spanska
- Åka till Båstad och hälsa på Kebab
- Inte jobba mycket
- Gå och lägga mig tidigare
- Ut och gå varje dag (already done!)
- Filmkväll a la RBT!

Tack Sara för ditt samtal, behövde det verkligen!

Motherfucker

Ibland önskar jag att allting hade varit annorlunda. Att jag inte hade en scihtzo-mamma och ett jävla kukhuvud till pappa. Att jag bodde i en normal lägenhet och att vi hade normalt ställt.

Motherfucker är hos pappa. Jag skakar för nu är jag arg. Så jävla arg. Och jag vill bara få en tröstande kram, få bekräftelse på att jag har rätt att vara arg. Men för att citera den som ska föreställa min förmyndare, förebild, mor, you name it så har jag en tokig mamma detta ger henne ju självklart all rätt att göra osm hon gör jag vet ju trots allt hur hon är att det blir såhär ibland

Jag vill att någon ska komma och krama om mig nu, precis just nu. Låta mig gråta och inte säga någonting. Bara stå där och trösta.

Qvicktänk And Im the only one who fat-tar

En grej till ska jag öppet fundera om, så alla jävlar som har tillgång till internet kan läsa det inom ett par minuter. Smidiigt towa.

Jag var ju på inflyttningsfest hos Kebab i Båstad. Sjukt random kväll det där. Jag var utklädd till tiger och hästen sprang runt i borat-badräkt och shotta absint. Dessutom stack vi till peppes som tydligen är ett askänt uteställe. Sen nakenbadade jag med en total främling (Askallt och hade fortfarande morrhår.) Vad som hände sen är mellan mig och snubben jag bada med. Hur som hellst kördes det lite rattfull för B den kvällen, sara hamnade i nån jävla svensexa och ingen kan riktigt förklara om det var roligt eller ej den kvällen nu såhär i efterhand.

Så nu har jag hunnit fundera.

Oldschool-party.

Så igår var vi hos Felix (Måns för er som inte fattar, och en killkompis för er som fortfarande inte förstår) Eller först var jag i nandas soffa hela dagen, sen åkte vi till Felix. Skulle grilla. Tror killarna kände sig relativt manliga när de stod där vid grillen och försökte mycket tappert få sina köttbitar att bli grillade tillräckligt mycket för att de ska vara ätbara, men tillräckligt lite så de inte blev kolbitar. (Tre av fyra lyckades, dansken kunde lika gärna käkat kol) Jag menar, finns det något manligare än att grilla flintastek, dricka öl och veta att en fotbollsmatch väntar? Ni är så söta killar, men jag lovar att inte säga det högt.

Sen var jag också lite manlig, drack öl. Gillar ju inte det direkt egentligen, men vadfan gör man inte för vattenfall? (Vattenfall är ett kort-spel som går ut på att bli full, eller som igår att få skratta åt när andra gör fel) Så när vi fyra missplacerade tjejer insåg hur missplacerade vi var på deras osagda killkväll stack vi och hämtade vodka. (Ja billig jävla vodka. Har fördruckit mig på vin, får chilla med det ett tag) Hur vi sedan hamnade hos min gamla klasskompis från högstadiet som jag alltid haft en känsla av att hon inte gilla mig vet jag inte. Att jag dessutom shotta med karin kändes random. Jag kände mig så överlägsen dem på något sätt, de var fortfarande de oerfarna tysta tjejerna (nu med alkohol i kroppen vilket resulterade till 17åriga fjortisar i svarta klänningar) Sen kom min fylla, och jag diskuterade mr, ronneby & spelade pingis med killarna.

Nanda reagerade kanske lite på att jag drog av mig tröjan för att bli straffad (Straffad blev man för man åkte ut, och straffet var att någon fick skjuta på ens rygg med pingisbollen, andre missade mig dock) men jag ska försvara min handling när de gällde att visa ryggen för pågarna. Bara för jag är tjej och bär bh tänker jag inte bli orättvist behndlad och slippa sådanna saker som straff i straffpingis. Kanske löjligt men det skite rjag i. Sån är jag, take it

Så däcka jag hos nanda. Nu är jag askalasbakis och orkar inte gå från datorn för att duscha. Fresh liksom.

Cry until you laugh

Fick veta något mycket oväntat från en oväntad person. I fredes alltså, vi hängde lite hos calle nämligen. Det vanliga. Folköl, snack, music och det mindre vanliga - gymnastikövningar. Ja, jag måste bli vigare. Umgås ju för fan med danstjejer nuförtiden. Hur som hellst slutade kvällen med att jag stod och grät i en burrig röd tröja. Shit liksom, bäst för dig att du håller tyst om vad jag berättade där och då. Bäst för mig att jag håller tyst också, vad du inte berättade. För du var bara tyst, trots det talade det jävligt mycket. Jag är inte dum trots allt. Lite fulla var vi kanske, lite konstigt kändes det. Jag hatade dig förr, verkligen tyckte du var den mest idiotiska människan. Och du skulle slå mig, så ett par år senare står jag och gråter i din tröja. "Du är schysst towa" Tiderna förändras. Skönt. Och du är bra.

Normal finns inte, trots allt.

This thing - Gossip

Okej, jag ska börja med en ny grej. Skvallra, precis här på bloggen. Inga namn eller så, rikiga namn. Ni får fan i mig fatta själva. Eller det är egentligen inte direkt skvallra, bara det att jag behöver skriva ner och tycka om saker som händer runt omkring mig. Och det kanske kommer med en del namn också... jag vet i fan vad jags kriver nu egentligen. Är bakis.

I want to? No I am!

Ps. Jag är fri Ds.

Talkie talkie

Sick. Lite sick. Allting. Som tur är sov jag hos min fru igår. Eller sov och sov. Vi gick till maxi och köpte deo, så gick vi och krängde pizza. Så var vi osociala och pratade i telefon. Så pratade vi, och pratade och pratade och pratade. Your my wife forever and ever, ungefär.

Det börja reda upp sig lite smått, och plötsligt så fick jag ett helt galet oväntat sms. Men äsch, allting slutar som det slutar för att det ska sluta så. I och för sig får vi väl se hur det fortsätter på början innan slutet kan diskuteras.