Just när vi brytit oss loss var jag förstörd, krossad. Till och med chokladglass i en rund burk fanns med, precis som på film. Sen grät jag bara morgon och kväll. Nu är det ett litet ärr på mitt hjärta mest, sorgligt va? Nej det liksom tillhör på något sätt, vi var nog egentligen aldrig ämnade för varandra. Jag ser dig ur ett annat perspektiv nu.
Och tidigare idag när kvällen ännu var ung och jag pratade om min Irländare jag tänker hitta, som ska ta mig med storm och hela köret så sa David
men towa, livet är inte som en film och jag tänkte efter så sa jag jo, visst skulle man kunna göra en film om våra liv
Men Irländaren får stanna på sin ö tills jag är redo för nu ska jag bara lära känna mig själv och inte ha någon som helst annan att tänka på. Denna sommaren kommer bli fylld av vin och rus i alla dess slag. Vardagslyckorus liksom. Återigen den eviga romantiseringen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Towa, du kommer fixa det! Jag tror (fast även jag inte känner dig så väl) att du är så mkt starkare än du känner dig...
SvaraRaderaså klok o en sådan vacker människa som du är kommer få lysa med eller utan Billie ellr ngn som helst kille..!! =)
o vi måste träffas igen!! :D:D
<3
Jag har vinet och platsen och vi har vännerna runt omkring oss. Älskar dig!
SvaraRaderaSedan åker vi till smaragdön ihop.
SvaraRaderaDu ska veta att jag tänker på dig ofta.
SvaraRadera